torsdag 6 mars 2008

Febrigt

Efter en tung vecka med mycket arbete, stort huvudbry med vårt husbygge samt en och annan febertopp så har jag lyckats med bedriften att nå fredag helskinnad!

Jag har så många uppslag och ideer att skriva om och jag vet inte i vilken ände jag skall börja.

Dock vill jag bara svara den här "gurkstadsjanne" ett par saker.

1) Bra att vi är överens på punkten "att det inte är okej att skrika att det är bra vid skador"

2) Vi har tydligen inte samma minnesbild från matchen som spelades förra året i zone cup, en gruppspelsmatch mot Malmaberg.

Jag förstår att "sämre" lag måste ha en taktik som ofta innebär att spela på gränsen till det tillåtna för att försöka lyckas mot ett bättre lag. Jag tycker bara att det är oerhört synd när det sker på det sätt som jag erfarit då det knappast kan vara utvecklande för de unga individerna.

Det jag menar är att där har väl ledarna ändå ett stort ansvar gentemot sina spelare och därför bör de ta tillfället i akt när de möter ett bättre lag att försöka hitta "nycklarna" till att lösa spelet. Alltså utbilda/lära ut hur innebandy skall/kan/bör utföras. De "fula" trixen lär sig ofta spelare ändå. De behöver inte läras ut.

3) Att tacka domare efter match. Jo det tycker jag att man ska göra.

4) Janne skriver att ledare har ett extra stort ansvar och skall föregå med gott exempel och att det är på en 5 årnings nivå att lämna en match på det sätt Ludde gjorde.

Javisst, självklart är det så att en ledare skall föregå med gott exempel. Det är lika viktigt som det jag beskriver här ovan om ledares ansvar vad gäller utbildning och vad man lär ut för speltaktik.

Samtidigt så är det så att även ledare är av kött och blod och därav mänskliga. Tillfälliga besvikelser och frustrationer är svåra att bemästra och det krävs ganska mycket av ens tålamod när man blir bemött på det sätt som skedde vid tillfället.

Jag skrev tidigare att "det är ingen ursäkt men väl en förklaring"

Precis som att det bör finnas större förståelse för domarna och deras misstag, så är det faktiskt som så att även ledarna bör bemötas på samma sätt från domarnas sida.

"It takes two to tango" Jag tror på lika värde och ömsesidighet.

5) Att Ludde skulle försöka påverka domsluten till Balrogs favör när han febrilt försökte uppmärksamma domarna på det fula spelet som de bortsåg helt ifrån går helt bort!

Så mycket känner jag Ludde att han gärna vill vinna sina matcher med de innebandykunskaper som han lär ut och inte genom att hitta "genvägar"

Det är en tränares hedersak som Ludde och även hans tränarkollega Johan Samuelson strävar efter i alla sammanhang.

Med Flaggskeppets talanger behövs det ingen hjälp utifrån.

6) "Domare måste få göra fel", "vi måste visa domare respekt", "även en domare måste få göra en dålig match". Dessa rader skriver Janne, och ja Janne så är det!

Den regeln gäller väl även ledare? eller?

(Den här punkten hör lite ihop med punkt 4 ovan.)

Även domarna är mänskliga och kan göra misstag. Nu tycker ju jag att det hela vore mycket lättare och säkert skulle de flesta problem lösas om denna typ av domare själva gav lite av sig själva tillbaka. Jag skulle respektera en domare enormt mycket om vederbörande kunde säga efter en "dåligt" dömd match att "sorry jag/vi var inte på topp idag" istället för att bara visa en konstig kaxig attityd med en kommentar som "här bestämmer minsann jag"

Så här är det. Jag tror inte det finns många ungdomsledare som har någon ersättning för den tid de lägger ner med sina lag. Finns där någon så är det bara att gratulera.

När det gäller Ludde och Johan så har de nada i ersättning. Alltså ingenting! De lägger ner ca 20 timmar var i veckan på sitt Flaggskepp. Många gånger får de gå tidigare från sina jobb för att hinna med. De strävar efter att utbilda killarna till att bli Elitspelare i framtiden, och som Janne skriver så syns det ju även tydligt när man ser grabbarnas spel.

Det måste som ledare då vara grymt frustrerande att bemötas av domare som förmodligen är de enda på planen som har betalt med sådan attityd och ovilja att reda ut eventuella olika åsikter.

Var finns respekten från deras sida? var är förståelsen?

Domarna ska ju självklart inte behöva dra långa haranger efter varje match, men en öppen, klar, ärlig dialog under spelets gång skulle ta bort mycket frustration och skrik från ledare. Dessutom så skulle väl ett sådant sätt vara utvecklande för domare.

Ludde blir inte frustrerad i sådana här fall bara för att han tycker att det är kul.

Tvärtom. För honom (och många andra känner säkert likadant) måste det kännas som att all den tid och energi som han lägger ner på att lära ut sitt innebandykunnande totalt raseras på ett helt respektlöst och oförstående sätt.

Förbundet borde egentligen tacka ledare som Ludde och Johan för det sätt som de bedriver sin verksamhet på, och lägga krut på att utbilda sina domare till bättre förståelse för denna "typ" av ledare. Istället verkar det ibland som om de ledare som mer aktivt försöker bedriva sitt spel den "andra vägen" får "bättre" förståelse. Det är ju de som håller käften givetvis!

7) Slutligen så skriver Janne att i Balrogbåset så finns det ett och annat att jobba på gentemot domare.

Det finns alltid saker att jobba på. Ingen är perfekt, och ingen är fullärd. Det finns alltid mer att lära. Inte bara hos Balrog, utan hos samtliga som håller på och bedriver någon form av innebandy!

Jag vill poängtera att alla domare inte är på det viset som jag försökt beskriva här. Det finns tack och lov många mycket bra domare som gör ett bra arbete och som är fina föredömen.

Nu tillbaka till min alvedonburk.

Inga kommentarer: